Figure a Sea

SF Gate: ” …ett extraordinärt nytt verk.”
Bachtrack: ”existentiellt, ömt och slutligen fruktansvärt gripande, fruktansvärt mänskligt.”
Seen and Heard International: ”Kvällen var ovanlig och udda – modest, kontemplativ, och intelligent. Den tillfredsställde själen i dessa hårda tider.”
Tanz: ”Figure a sea är ett subtilt och fint verk, också genialt och extremt uppiggande.”
Berliner Zeitung: ”Så ung, så fräscht, så vaket. Samtida dans som Figure a Sea ser man sällan.” ”Det här verket skulle ha öppnat festivalen, det är representativt och samtidigt viktig konst och en chock.”

Dagens Nyheter: ”Storartat, skickligt och stilla” ”Koreografen Deborah Hays samarbete med Cullberg är ett lyckokast. ”Figure a Sea är en tankeväckande, flödande och mycket vacker föreställning.”
Danstidningen: ”En perfekt föreställning”
Aftonbladet: ”Sådan dans låter sig svårligen översättas till andra ord än superlativ”
Expressen: ”Den perfekta stormen på det härliga havet”. ”Imponerande är ett för svagt ord.”
Sveriges Radio P1, Kulturnytt: ”60 minuter renhet, skönhet, kropp”

Cullberg fortsätter att utmana publikens upplevelse av dans. I Figure a Sea medverkar dansarna i ett konstnärligt kultmöte mellan några av scenkonstens allra största: koreografen Deborah Hay och kompositören Laurie Anderson.

Amerikanska Deborah Hay (född 1941 i Brooklyn) har uppnått ikonstatus bland koreografer. Rotad i 1960-talets experimentella Judson Dance Theatre i New York har hon samarbetat med Merce Cunningham, John Cage och Robert Rauschenberg. Hay prövar alltid synen på dans och hon var en av de första att använda vardagliga rörelser som en del i arbetet vilket blev en milstople i danshistorien. Deborah Hay räknas till en av de mest radikala och tongivande postmoderna konströrelserna. Hon kom senare att fokusera på soloverk och har skapat verk för artister som bland andra Mikhail Baryshnikov. Koreografen William Forsythe gav Hay en extra skjuts i den internationella karriären efter premiären på den duett hon skapade för sig själv och Baryshnikov år 2000. Hon har under sin långa karriär tilldelats flera stipendier och priser. I den ordinarie samlingen på Moderna Museet i Stockholm finns en film av Merce Cunningham där Deborah Hay medverkar.

–  Figure a Sea är som en meditation över seendet. Att se musik, flytande händelser, synkroniseringar, kollektiv och överraskningar. Det är en plats för självreflektion, att se sig själv se, säger Deborah Hay om sitt nya verk för Cullberg.

Laurie Anderson (född 1947 i Glen Ellyn, Illinois) började sin karriär som skulptör och performanceartist i slutet av 1960-talet. Tidigt i sin karriär var hon verksam som illustratör och konstkritiker. Hon är banbrytande inom den elektroniska musiken och har skrivit både populär- och konstmusik och samarbetat med bland andra William Burroughs, Peter Gabriel och Lou Reed. Sedan 1975 har hon gett ut sju album. Anderson spelar flera instrument, bland hennes främsta är olika varianter av fiol. O Superman från 1981 är en av hennes mest kända sånger som också nådde så högt som till en andraplats på den brittiska topplistan.

I Figure a Sea betraktas dansaren och scenen som ett hav av oändliga möjligheter. Koreografin rör sig mellan att vara tekniskt skicklig och minimalistisk i sitt uttryck. Inget händer av en slump. Hay utmanar, utan att förminska, dansarens intelligens, skönhet och snabbhet. Lätthet, exakthet, synlighet, mångtydighet och jämnhet är verkets ledord.

Deborah Hay frågar alltid sina dansare ”What if?”, ”Vad händer om?”. Hur skulle det till exempel vara ifall alla celler i en kropp kan skapa en dialog med allt som de ser. Med andra ord: ”Jag tittar inte på världen. Jag deltar i den.” Inte bara ögonen ser, utan hela kroppen.

Längd 60 minuter, ingen paus.
Världspremiär på Dansens Hus, stora scen, Stockholm, 24 september 2015

Samproducenter
Zodiak – Center for New Dance, Helsingfors, Finland
Peak Performances @ Montclair State University, New Jersey, USA
Balletto di Roma, Rom Italien
Centro per la Scena Contemporanea – Comune di Bassano del Grappa, Italien
CCAP, Stockholm, Sverige

Ett sublimt dansverk som griper tag.

The New York Times