Sylph

Sylfer är eteriska varelser med kraften att förändra sin form. De är grövre, råare och starkare än människor och har en luftig röst och en gigantisk kropp med många huvuden. De är ett slags flytande bibliotek av ljud och rörelser. Liksom vinden är sylferna ständigt i förflyttning. De är allomfattande, de är luften som smeker din hud såväl som andningen djupt ner i lungorna. De är nyfikna varelser och älskar att smaska på skvaller. Besatt lyssnande vandrar de in och ut ur balettens mystiska skog, dansar, viskar, tuggar och prasslar genom luften.

Sylph är en dansföreställning som hämtar inspiration från baletten Les Sylphides från 1909 av Michel Fokine, som anses vara den första baletten helt baserad på stämning och dans utan någon egentlig berättelse. Sylph sysslar också med det ockulta, smälter samman det med klassisk balett och utforskar ASMR-ljud som genererar en sensorisk upplevelse, en sorts lågintensiv eufori som skapar ett hemligt band mellan dansare och publik.

Sylph är skapad i samarbete med Cullbergs dansare, Shida Shahabi, kompositör. Chrisander Brun, scenograf och ljusdesigner samt Hanna Kisch, kostymdesigner. Det är en föreställning som undersöker vad som händer koreografiskt när ljud, kostym, scenografi, ljus och dans har en jämlik roll.

”Septimus heard her say ’Kay Arr’ close to his ear, deeply, softly, like a mellow organ, but with a roughness in her voice like a grasshopper’s, which rasped his spine deliciously and sent running up into his brain waves of sound which, concussing, broke.”
— Virginia Woolf, Mrs. Dalloway

Läs recension från Helsningfors.

Att det är ett lustfyllt kollektivt, konstnärligt universum känns i kroppen så fort man kliver in i skogen av prasslande plastsjok, flimrande färger, dimmig rök, smaskande och droppande ljud. Närgånget inbjuden av de nyfikna och avigt flörtiga sylfiderna. De har en egen värld här.

Dagens Nyheter