meny mobile
Tillbaka

Fröken Julie

Spelades: 1968, 1969, 1970, 1971, 1972, 1973, 1975, 1980, 1981, 1982, 1983, 1987

Koreograf: Birgit Cullberg

Baletten Fröken Julie är baserad på August Strindbergs pjäs med samma namn från 1888, en av världens mest spelade pjäser. Birgit Cullberg gjorde Fröken Julie för en Riksteaterturné våren 1950. Premiären i Västerås den 1 mars detta år blev Birgit Cullbergs stora publika genombrott och skulle få genomgripande följder. Inte nog med att den ledde till att två outsiders blev ombedda att träda in i den slutna borg som Kungl. Teatern i Stockholm då var. Dansaren Elsa-Marianne von Rosen hade skaffat sig sin dansutbildning utanför Operan och Birgit Cullberg hade studerat den fria dansen utomlands, hos Kurt Jooss i England på 1930-talet och först efter uppnådda 40 år hade denna koreograf börjat träna klassisk balett. Med Fröken Julie kom svensk balett att befinna sig mitt uppe i de internationella strömningar där Roland Petits balett Carmen hade blivit katalysator för ett helt nytt balettskapande. Det var också Petits Carmen som var den utlösande faktorn till Birgit Cullbergs Fröken Julie. Hon hade sett baletten i Paris 1949 och hon såg i den ett helt dansdrama som speglade den nya realistiska litteraturen. Ett rörelsedrama som visade fram en fördjupad människoskildring och exponerade en realism som man dittills inte sett i balettsammanhang. Borta var ferier, tyll, sagor, spektakel och fyrverkerier. Nu skulle dansen tala över rampen, tränga sig på och förändra publiken.

Birgit Cullberg utformning av Strindbergs drama blir en skildring av den udda människans utsatthet. Denna ohyggliga ensamhet, där börd och rikedom inte hjälper,  är det som starkast griper i detta dansdrama. Den ger en djupdimension utöver den fasta koreografiska kompensation som är mer varierad och mättad på effekter är något annat svenskt balettverk i vår tid.

I Strindbergs drama möts två helt vitt skilda världar: den aristokratiska, förfinade och degenererade som är grevedottern Julies och den primitiva, lätt råbarkade men också vitala som representeras av Jean, Kristin och gårdsfolket. Det låg därför nära till hands för Birgit Cullberg att försöka förena den fria och den klassiska danstekniken när den skildrade dessa två världar. Titelrollens aristokratiska förfining får sitt uttryck i den klassiska balettens tåspetsteknik, Julie dansar på heltå i skarp kontrast till de andras jordbundenhet. 1950 dansade Julie av den unga Elsa-Marianne von Rosen. Den baletten blev också hennes första steg ut i den internationella dansvärlden. Jean dansades på premiären av Julius Mengarelli, utlånad från Operan. Den rollen har sedan kommit att dansas av världens främsta dansörer: Erik Bruhn, Rudolf Nurejev, Flemming Flidt, Niklas Ek och Anne-Marie Lagerborg som också var på lån från Operan när hon gjorde husan Kristin. Det skulle till ett livslångt samarbete mellan Birgit Cullberg och Anne-Marie Lagerborg. Så småningom kom hon till Cullbergbaletten (1967) som balettchef under tio år och det var i huvudsak Anne-Marie Lagerborg som svarade för de olika instuderingarna världen över. Efter Lagerborgs bortgång 1988 övertogs uppdraget av bland andra Jeremy Leslie-Spinks, Gunilla Roempke, Lena Wennergren-Juras och Ana Laguna som satte upp Fröken Julie på flera balettkompanier världen över.

Fröken Julie kom att bli den första moderna svenska klassikern och spelades över hela världen av flera danskompanier, fler gånger än många andra, bl a: American Ballet Theatre, Kungliga Baletten, Operabaletten i Helsingfors, Oslo, Köpenhamn och Polen med flera. Det är också det va Birgit Cullbergs verk som spelats mest.

1980 producerade SVT Fröken Julie för teve med Niklas Ek, Galina Panova och Cullbergbaletten.

1981 gästade Rudolf Nurejev Cullbergbaletten med Fröken Julie på Cirkus i Stockholm.

(Källa: Birgit Cullberg, Erik Näslund, Norstedts Förlag, 1978)

Musik: Ture Rangström

Orkestrering: Hans Grossman

Scenografi: Sven Erixson

Kostym: Efter Sven Erixsons originalskisser

Uruppförande: 1950

Cullbergpremiär: 1968

Speltid: 46 min