Apspel

Apspel kan ses som en realistisk balett men likaväl som ett symbolspel. Det kan även uppfattas som ett psykologiskt drama, eller om man vill, som en moralitet. De stora apor det här rör sig om (orangutanger) lever i bur i en zoologisk trädgård, inneslutna i sin egen skarpt avgränsade värld. De är uppenbarligen mycket kloka och förståndiga djur, men när honan en dag blir sjuk och dör, tycks aphanen inte förstå vad som har hänt. Djurskötaren upptäcker den döda apan och drar bort henne och hanen blir ensam utan att förstå varför.

Efter en tid anländer en ny ung hona och aphanen ser djurskötaren leka med henne utanför buren. Så småningom släpps hon in till hanen och de accepterar varandra. Dagarna går under stor förnöjsamhet. Hanens attityd mot djurskötaren har dock förändrats efter den nya honans ankomst. Han har fått en negativ inställning till sin skötare och när han plötsligt misstänker denne för att vilja frånta honom även hans nya fru, går han till angrepp.

Baletten bygger på en verklig händelse i Zoologiske Have i Köpenhamn.

Musik: Niels Viggo Bentzon

Scenografi: Allan Friderica

Ljusdesign: Allan Friderica

Uruppförande: 1969